Göteborg


Det fanns inga flygbiljetter kvar så det blev aldrig något England i söndags. Istället blev det ett par dagar hos mormor&morfar i storstan, och nu är jag hemma igen från fina Göteborg.

Idag är det... elva dagar kvar tills jag åker. Och fem dagar kvar till Frizon, så nu ska vi ta vara på de sista dagarna! Imorrn kommer jordens sötaste småkusiner, Michan kommer hit någon dag, Alex ska fixa min CPdator och så ska jag klämma in en dejt med Lina, Madde, Becca. Och så tänkte jag köra en sista runda och hämta alla mina saker som ligger här och  var hos vem som helst.

Det skummaste var när jag fikade med min vän Jacob häromdagen och sa hejdå med frasen "ha ett bra liv". Vet aldrig när man ses igen!


Fikar på Öckerö.


Mormor: "Johan, hur ska du egentligen klara dig utan Johanna!". jag undrar tvärtom.


På typ, Masthuggsslottet?


Nere vid askim strand en kväll, efter det åkte jag och fia till liserberg och stod utanför grindarna, längtade in och åkte hem.

Ni förstår att någon gång tror jag att jag måste bo i Göteborg.. :)

Torsdag

Vet ni att idag har jag bara inte gjort vad som helst. Det är nämligen så att jag kanske åker till england redan på söndag :). Vilken framförhållning va? Tre dagar. Av någon anledning känns det så typiskt mig. Hur som helst så fick jag ett samtal från pappa Niklas själv häromdagen, och de har stor brist på barnvakt kommande veckan. Så varför inte flyga in au pairen från Sverige en vecka?
...
Alltså, jag ser så fram emot att träffa dom!






Annars så rullar mitt lilla liv på som vanligt, jag gör saker, glömmer saker, gillar saker och gör inte saker. Häromdagen träffade jag Stina (som ska till London!!!), såg Harry Potter med pingstpojkarna och gillade den massor, glömde bort att ringa chefen och struntade i att dammsuga bastun som ska föreställa mitt rum. Det gjorde jag däremot idag.

Däruppe är lite bilder på muffinsklet från dagens bak; planetens godaste muffins får man när man öser i hallon och vit choklad i vanlig smet. Prova, det är himmelskt!



Butterflies and hurricanes


jag vill vara rädd och vill känna fjärilar i magen. vill känna kaos ut i fingertopparna och en galopperande puls. om bara min kropp kunde bekräfta alla rykten om nervositet så skulle jag sluta ligga vaken klockan tre en tisdagsnatt och väva önskescenarion.


Home




Jag är precis hemkommen från ett par dagar hos Madde i Jönköping. Det har varit kalas, vi har mest ätit vanlijyoughurt och suttit på fik. Faktum är att det enda vi ätit hemma i lägenheten är frukost och nattmat :).

Det har ändå varit välbehövligt, man får lite perspektiv på saker&ting och jag har kunnat skriva en del. Sånt jag gillar men aldrig tar mig tid till =).

Kram&puss


Hur söt är hon inte ibland?!



Haha!

Ung och... fri?


Dagarna nu börjar bli lätta att fylla med något att göra - allt från tråkiga saker som att förnya passet, prata med försäkringskassan och boka om tandläkartider till roligare såsom att göra fotoböcker, hålla kontakten med skolfolket och kolla in Greenwich, stället där jag ska bo.

Jag är en av de där tusentals ungdomarna som alltid svarar att de ska resa på frågan om vad de vill göra efter plugget. En av dom som oftast pratar om något som egentligen bara är tomma ord. Så egentligen trodde jag väl inte riktigt att jag skulle bege mig av på riktigt första hösten efter gymnasiet, önskade mest.

Förutom sena pluggnätter bjöd åren på Kunskap också på de där visa orden om att ta vara på livet. På både gott och ont. Först skulle jag inte ha något sabbatsår, sedan ett, sedan två... Nu bryr jag mig faktiskt inte. Jag ska samla på upplevelser tills jag blir mätt. Jag gillar att hålla dörrarna öppna och just nu vill jag inte veta vart jag kommer vara om två år. För egentligen så tror jag att det är nu som ung det är som enklast att förverkliga sina drömmar.

Så, låt oss vända upp och ner på den där arbetslös&singel-rappakaljan, livet bjuder ju på tusentals möjligheter.

Förresten köpte jag flygbiljett igår och "sa upp" mig från Max idag. Life is good.


Jag flyttar till London!


Om en månad flyttar jag till en världsmetropol i minst ett halvår?! Det känns helt sjukt.

Min dröm blir min historia. WOW alltså! Så glad.


















Spanien





















RSS 2.0